Igår döptes Axel i Mälarhöjdens kyrka och här bloggar han själv loss om gårdagens upplevelse:
Jag vaknade som vanligt halv sex och för en gångs skull fick även mamma och pappa fart tidigt på morgonen. Det var ett fasligt ståhej, pappa sprang fram och tillbaka i köket med
olika salladssaker i högsta hugg medan mamma och moster gjorde sig fina. Jag gjorde mitt bästa för att hjälpa till och åkte runt i min gåstol i köket och drog ut kökslådorna, något som dock inte uppskattades av någon annan än mig.
Efter att jag hade ätit en skål banangröt blev jag så trött på allting att jag somnade och när jag vaknade igen var det lugnt och skönt hemma för då hade mamma och pappa åkt till kyrkan för att förbereda festen. Som tur var var Tina hemma med mig och vi busade runt lite. Man måste ju passa på när det är FF.
Sen kom pappa och hämtade oss och när vi kom fram tvingade de på mig vita strumpbyxor och en klänning. EN KLÄNNING! Fatta att man undrar om föräldrarna har noll koll eller. Det var minst andra gången de satte på mig tjejkläder.
Sen kom det en massa folk som ville gulla och kramas och jag lät dem hållas, jag visste nämligen att det vankades presenter efteråt.
Ceremonin var lite lång men det fanns mycket att titta på i kyrkan och det var en tjej där som sjöng jättefint för mig. Efteråt gick vi ner i församlingshemmet och åt god mat som mamma och pappa fått hjälp med att göra. Tyvärr hann jag inte äta så mycket innan jag somnade i mormors knä. Som tur var vaknade jag iallafall innan det var dags för presentöppning.
Jag orkar inte rabbla upp alla presenter men jag fick en massa fina presenter som jag blev jätteglad för. Tack så mycket allihopa!
Äntligen fick jag veta var mina namn kommer ifrån:
Carl: heter en massa släktingar på mammas mormors sida
Axel: Heter jag efter min gammelmorfar
Filip: Heter jag efter pappa
Dessutom fick jag reda på att jag enligt mina namn är en fri man, fredens fader och dessutom en hästvän.....
Jag vet inte riktigt om jag tycker det stämmer; jag får absolut inte göra vad jag vill, är iochförsig ganska fredlig av mig men jag har aldrig i hela mitt liv träffat en häst.
Jaja, trevligt var det iallafall. Det var allt från mig nu. Vi hörs!
